Ibland blir man glad!

Ibland blir man som myntintresserad genuint positivt överraskad och GLAD! Jag har alltid uppskattat Kungliga Myntkabinettets publikationsserie Sveriges Mynthistoria – Landskapsinventeringen (där f.ö. volym 13, Västmanland, nyligen publicerats). Jag räknar med att återkomma till denna vid ett senare tillfälle.

Sveriges och Finlands mynthistoria är gemensam ända från tidig medeltid till 1809; detta gör att man för studier av den svenska medeltida myntningen även är beroende av kunskap om de myntfynd som gjorts inom nuvarande Finland (och en del omgivande områden av vilka Karelen – nu del av Ryssland – är viktigast). Denna information har tidigare varit svåråtkomlig, i alla fall för svenska forskare. Det är därför man med mycket stor tillfredställelse noterar att den svenska publikationsserien nu fått en finsk motsvarighet: Suomen Rahahistoria – Maakuntainventointi (Finlands mynthistoria – Landskapsinventeringen). Upplägget är likartat de svenska volymerna, liksom publikationens storlek och layout. Man har dock gjort en enligt min åsikt klok begränsning då man exkluderat lösfunna mynt från 1600-talet och framåt. Men hopade fynd – ”skattfynd” – ingår även från nyare tid. Skälet till att de ensamfunna mynten från nyare tid exkluderats är att mängden sådana fynd ökat mycket kraftigt under senare år till följd av amatörers användning av metalldetektorer. Rent vetenskapligt är också myntfynden av mycket större betydelse för forskning kring de äldsta mynten, där skriftliga källor i stort sett saknas, än för den nyare tidens mynt.

Denna första volym omfattar Uusimaa (Nyland) och beskriver översiktligt 213 fynd. Boken är helt tvåspråkig (både text och katalog), finska och svenska, för vilket jag (som svenskspråkig) till författarna (Frida Ehrnsten och Liisa Kunnas-Pusa) och utgivaren (Numismatiska Föreningen i Finland) framför min stora uppskattning. Denna volym pryder sin plats bredvid de redan utkomna svenska volymerna! Jag ser med spänning fram emot kommande volymer!

/nyland.jpg

18 jan 2018