Svåra myntherrar - plats nr 1
På delad förstaplats hittar vi den mynttyp med ett patriarkalkors som slogs i Lödöse på 1150-talet av biskop Bengt den Gode (enl. Roger Svensson och Sven-Erik Arnell) eller Sverker den äldre (enl. Rune Ekre och Kenneth Jonsson), och ett mynt som tidigare attribuerades till Knut Långe (LL IV:8a), men som enligt de senast publicerade rönen (Roger Svensson – Renovatio Monetae, SNF 2012) istället bör vara utgivet av Ulf jarl. Båda dessa mynt är – så vitt jag vet – endast kända i ett enda exemplar vardera utanför museerna.
Brakteaten från 1150-talet ansågs tidigare vara norsk, och har därför saknats i alla tidigare samlingar av svenska medeltidsmynt förutom just det exemplar som fanns i samling Bonde, och som kom ut på marknaden 2010 på auktion Bonde 6. Myntet är ytterst sällsynt även i museisamlingar och fynd, men det kan naturligtvis inte helt uteslutas att ytterligare något exemplar kan finnas i av mig okända samlingar i Sverige eller Norge.
Ulf jarls penning kommer ur Rolf Sjöbergs samling (Ahlström auktion 40), och har tidigare tillhört Sven Svensson och Israel Bonnier (Holmberg auktion 69, 1906). Med största sannolikhet kommer den, liksom alla privatägda exemplar av Knut Långes mynt, ur det hittills enda kända skattfyndet med Knuts och Ulfs mynt – Eskilstuna 1879. Myntet är som synes spräckt och fragmentariskt och uppklistrat på papper. Men då det är det enda privatägda exemplaret, så kan man inte vara kräsen när det gäller kvalitet!
