Blogg

Smått och gott i adventstider

8 dec 2019

Igår var det party i Uppsala! Numismatiska klubben i Uppsala firade att vi detta år fyller 50 år. Klubben startades våren 1969 med den legendariske Bertel Tingström som första ordförande.

Gorgon tänker inte här ge något detaljerat referat av festligheterna (som innehöll såväl andlig som lekamlig spis) då detta säkert kommer att ordnas av andra i annat sammanhang. Huvudnumret, om uttrycket tillåts, var presentation av klubbens jubileumsbok - liksom de tidigare två utgåvorna med den fyndiga titeln Samlad Glädje [2019]. Boken innehåller 38 mycket läsvärda bidrag av lika många författare, och spänner över många numismatiska områden. Boken kommer inom kort att kunna beställas från klubben (håll koll på klubbens hemsida). Innehållsförteckning kan beskådas nedan.

Gorgon vill även passa på att göra reklam för bloggkollegan Ulf Ottossons trevliga initiativ med en "numismatisk adventskalender" - ett kort blogginlägg varje dag fram till jul. Trevlig läsning som ni hittar här!

/scan0037.jpg/scan0038.jpg

 

Rolf Sjöbergs medeltidssamling

25 nov 2019

För lite drygt 30 år sedan (11 nov 1989) såldes Rolf Sjöbergs samling på Ahlströms 40e auktion. Samlingen omfattade totalt 424 objekt, men Rolfs huvudintresse var de medeltida mynten. 149 utrop utgjordes av svenska och gotländska mynt från vikingatid och medeltid.
Rolf samling var den absolut bästa samlingen av svenska medeltidsmynt som vid denna tidpunkt fanns i privat ägo. Den var inte störst vad antalet objekt beträffar, men utan tvekan den mest kompletta avseende huvudtyper. Den var också i stort sett utan dubbletter. (Sjöbergs samling kom senare att överträffas av Anders Frösell, men det är en historia som får berättas vid ett senare tillfälle).
Under 1900-talet, före 1989, så kan endast Bonniers samling (såld 1906), Bruuns samling (såld 1914) och Sven Svenssons samling (successivt såld från 1963 och framåt) anses vara likvärdiga eller bättre. Speciellt Svenssons samling, med drygt 800 svenska medeltidsmynt får väl anses överträffa Sjöbergs. Svensson avled 1928, och samlingen testamenterades till SNF. Försäljningar av Svensson-objekt, vilket blev möjligt efter en permutation av testamentet 1963, pågår fortfarande. När det gäller de medeltida mynten är dock det mesta sålt, och med några få undantag är de osålda mynten mindre spektakulära.
Efter Svenssons död, så var Georg DeLaval den samlare som innehade den bästa privatägda medeltidssamlingen. DeLavals medeltidsmynt skingrades dock inte på någon auktion, utan delar hamnade i Axel Axelsson Jonssons ägo (återfinns nu i Avesta Myntmuseum) – andra delar hos Manne Jacobsson. Delar av Jacobssons mynt förvärvades senare av Yngve Almer, och några letade sig med tiden fram till Sjöberg.
Gorgon var nybliven samlare av medeltidsmynt 1989 och var med på auktionen. Intresset för mynt i allmänhet och även medeltidsmynt var på topp. Detta berodde i alla fall delvis på de ”myntkonsortier” som Hirsch Mynthandel marknadsförde hårt vid denna tidpunkt. Privatpersoner satsade (lånade) pengar, och Hirsch köpte i stort sett allt bättre material som utbjöds – ofta till grymma överpriser. Tanken var att priserna skulle fortsätta att stiga, och att konsortierna därmed skulle kunna avyttras med vinst på lite sikt. Detta pyramidspelsliknande upplägg kraschade runt 1990, och Hirsch Mynthandel försattes i konkurs. Massor av konsortieägare förlorade stora pengar, och huvudmannen (VD för Hirsch Mynthandel) dömdes för grovt bedrägeri till ett flerårigt fängelsestraff.
Tyvärr så var dessa konsortier även intresserade av Sjöbergs mynt. Av de 149 mynten i samlingen som var svenska eller gotländska medeltidsmynt så köptes 52 av Hirsch Mynthandel. Drygt en tredjedel alltså, och de flesta av de dyrare och sällsyntare mynten var omöjliga för den normale samlaren att förvärva i detta läge. En tråkig historia, men Sjöberg fick i alla fall bra betalt för sin samling. Trots tapper budgivning lyckades Gorgon endast förvärva två Sjöbergmynt på auktionen.
Med tiden har större delen av Sjöbergs medeltidsmynt successivt kommit ut på marknaden igen – till de seriösa samlarnas stora glädje!

/sjoberg.jpg

Några sällsynta varianter av Svante Nilssons halvörtugar från Västerås

24 nov 2019

Svante Nilsson av ätten Natt och Dag valdes till riksföreståndare januari 1504. Han avled plötsligt i årsskiftet 1511–1512 under julfestligheterna. Man bör notera att i april 1511 brinner mynthuset i Västerås, vilket gör att de anonyma mynt som med säkerhet kan föras till Svante, alla är slagna före den tidpunkten. När det gäller Svantes Västeråsörtugar så finns en sammanfattning i SNT 2017, nr 4. Så låt oss nu kommentera några sällsynta varianter av halvörtugarna från Västerås.

Anonyma mynt (utgivna i Erik den Heliges namn) som med säkerhet kan föras till Svante har hans släktvapen – Natt och Dag vapenskölden – som initialtecken upptill (där inskriften börjar) på ena eller båda sidorna. På en mycket sällsynt typ (LL 7; Frösell 299) har denna istället placerats ovanför central-A innanför den inre ringen, på frånsidan. Där har istället en Ros använts som initialtecken. På åtsidan är initialtecknet en Stjärna.

Även mynt med s.k. Ringkors (ett litet kors i en ring) som initialtecken förs till Svante, då dessa ofta förekommer på ena myntsidan, kombinerade med Natt och Dag vapnet på andra sidan. På vissa mynt saknas Natt och Dags vapnet, men ringkorset på ena (eller båda) sidorna säkerställer attribueringen till Svante.

Slutligen finns mynt där Natt och Dag vapnet eller ringkorset endast finns på ena sidan; den andra sidan har då normalt ett kraftigt Kors som initialtecken.

Det finns två mycket sällsynta varianter som avviker från detta mönster:

- Dels ett mynt med initialtecken Stjärna och Ringkors, och där åtsidan (stjärna) är stampidentisk med myntet med Natt och Dag vapen placerat innanför den inre ringen på frånsidan (saknas i LL; Frösell 298).

- Dels ett mynt med kombinationen Ringkors och Lilja (saknas i LL; Frösell 297).

Tolkningen av dessa olika initialtecken och kombinationerna av dessa är ännu ej utredd, men forskning pågår i form av stampstudier i Jonas Rundbergs regi. Det skall bli spännande att se om initialtecknen kan ges en kronologisk tolkning, eller om betydelsen är något helt annat!

Nedan avbildas halvörtugar med Stjärna/Ringkors och Ringkors/Lilja. Det förstnämnda ur Frösells samling (MISAB auktion 1), det sistnämnda nyligen sålt av en tysk mynthandlare.

/svantes-halvor.jpg

 

Karl Knutsson Bonde i Polen

4 nov 2019

Nyligen såldes två örtugar från Karl Knutsson Bonde på auktion i Polen (Antykwariat Numizmatyczny - Michał Niemczyk, auktion 22). Utropspriserna var mycket låga, men ett flertal svenska samlare hade (naturligtvis) noterat denna försäljning och efter hård budstrid så klubbades båda till priser väsentligt över utrop. Auktionen omfattade hela 962 utrop (!) med svenska objekt (eller med svensk anknytning). Medeltiden var mycket sparsamt representerad: Utöver de två örtugarna från Karl Knutsson så utbjöds två gotländska örtugar (gotar); det var allt.

Det som var extra intressant med Karl Knutssons mynt var att den ena av örtugarna var av den extremt ovanliga typ som präglades i Söderköping 1453–1457. Den andra var ett mycket välbevarat exemplar av Karls tidiga Åbo-örtugar. Båda exemplaren var tidigare okända – i alla fall finns de inte med i Jonas Rundbergs inventering av exemplar i såväl de offentliga samlingarna i Norden som de större privata samlingarna.

Försäljningar av Karls örtugar är mycket ovanliga utanför Norden. Så vitt jag vet är detta första gången sådana mynt utbjuds i Polen. (Rätta mig gärna om jag har fel.)

Det som gör denna försäljning spännande är den samtida historien. Karl tvingades nämligen bort från Sveriges tron 1457, och istället fick vi den danske kungen Kristian I som unionskung över de tre nordiska rikena. Karl gick i exil i Danzig (nuvarande Gdansk) och framlevde sitt liv i Polen fram till hösten 1464, då han återkallades till Stockholm.

När Karl gick i exil så tog han, enligt Dick Harrissons utmärkta biografi, med sig Sveriges statskassa (vilken han i egenskap av kung självklart betraktade som sin rättmätiga egendom). Statskassan torde ha bestått av såväl myntat som omyntat silver. Karl hade emellertid otur med sina ”affärer” i Polen, och större delen av förmögenheten gick ur hans händer.

När nu två mynt från Karl Knutsson Bonde (samtidigt!) kommer fram ut gömmorna i Polen är det ju helt omöjligt att undvika tanken att dessa två örtugar skulle kunna utgöra en liten rest av den statskassa som Karl tog med sig 1457! En svindlande tanke, som naturligtvis är helt omöjligt att bevisa. Men man känner tydligt historiens vingslag när något sådant här inträffar! Och kanske, kanske, är det så att två svenska mynt hittat hem till Sverige efter mer än 560 år i ”exil”?

Priset på Söderköpingsörtugen (knappt 36000 SEK med aktuell valutakurs och köparprovision 15%) är f.ö. ”all time high” för en örtug från Karl Knutsson. Även det tidigare rekordet innehades av en Söderköpingsörtug (auktion Bonde 5, nr 53, som betalades med 30000 SEK inklusive provision 20%).

Fotografierna nedan publiceras med tillstånd från Antykwariat Numizmatyczny - Michał Niemczyk.

/niemczyk-22.jpg

 

Proveniens: Ex Bonnier 1906 (2)

30 okt 2019

För en tid sedan gjorde jag ett inlägg om mynt som kan spåras till samling Bonnier, vilken såldes på Holmbergs auktion 69 år 1906. Tanken var att det inlägget skulle följas av flera, men av olika skäl så har blogginläggen därefter handlat om annat.
Nåväl – åter till samling Bonnier. Som påtalades i förra inlägget så är teckningarna i auktionskatalogen mycket exakta, vilket gör att det i många fall med säkerhet går att fastställa identitet. Här kommer ett exempel till som visar detta. En penning med L inom slät ring, slagen i slutet av Magnus Erikssons tid som svensk kung. Hela gruppen penningar med bokstav inom slät ring är ganska sällsynt; penningen med L är den vanligaste. Trots det förekommer den inte speciellt ofta på myntauktionerna. L syftar naturligtvis på myntorten Lödöse.
Identitet i detta fall är säkerställd. Man behöver bara jämföra myntämnets form, samt notera de två stampsprickorna för att bli övertygad.
Jag förvärvade myntet från en annan medeltidssamlare 1991. Det kom ur Rolf Sjöbergs samling, vilken såldes på Ahlström auktion 40 (1989). Sjöberg förvärvade myntet 1969 från Yngve Almer Mynthandel; tidigare ägare var Manne Jacobsson och Georg deLaval och – Bonnier!

/ex_bonnier_2.jpg

 

Myntmässa i Borlänge 5 oktober

1 okt 2019

Nu på lördag (5 okt 2019) arrangerar Falu-Borlänge Myntklubb sin årliga Myntmässa i Borlänge. Myntmässan hör till de lite mindre, men är väl värd ett besök. Trevliga arrangörer, trevliga lokaler, trevliga utställare och - inte minst - trevliga besökare!

Om du är intresserad av mynt eller annan numismatik och har möjlighet att besöka Borlänge på lördag - missa inte detta!

Mera information nedan, och här.

/f-b-2019.jpg

MISAB 33 - hårda budstrider och höga priser

29 sep 2019

Igår arrangerades MISABs 33e auktion – denna gång med ett ovanligt bra medeltidsmaterial. Och köparna var på hugget. Alla medeltida objekt såldes, och vissa objekt nådde mycket höga priser efter ibland långa budstrider.Två objekt – Anunds penning i hög kvalitet och den sällsynta AROS-penningen från Nyköping klubbades båda för imponerande 115000 kr, vilket med påslag ger en prislapp på drygt 136500.
Andra mynt som nådde goda priser var Sverker Karlssons penning (22000), Magnus Ladulås penning med latinskt M inom strålring (19000) och Erik av Pommerns sällsynta variant av Abo typ II (LL 9a), som klubbades på anbud för 46000. En del mynt såldes naturligtvis till ungefär förväntat pris, t.ex. Olof-penningen med Olofs namn (31000).

Som alltid på en auktion så finns det objekt som klubbas till priser som köparen kan glädja sig åt. Gratulationer framför härmed till köparna av Johan Sverkerssons penning (64000), Birger Magnussons obol (32000), samt i synnerhet Interregnumörtugen, som såldes till utropspris (30000). Senast denna såldes offentligt (1989) kostade den 50000+10% provision!
(På ovan nämnda klubbade priser tillkommer 18,75% om inte annat anges.)

Efter auktionen bjöds på information om den planerade nya utgåvan av referensverket Sveriges Mynt 1521-1977 som utkom 1976. Projektgruppen består av Dan Carlberg, Bengt Hemmingsson och Magnus Wijk, och tidsplanen är att boken skall utkomma under 2020. Boken utges på ”eget förlag”, och alltså inte av SNF eller MISAB. Skälet till detta uppgavs vara att det är Dan Carlberg personligen som har erhållit rättigheterna till boken av Bjarne Ahlströms stiftelse och de två övriga författarna, och inte ovan nämnda aktörer. (Gorgon hoppas att han uppfattade detta korrekt.)

/misab_33_img_6854.jpg

Vikingaskatt i museet i Härnösand

21 sep 2019

Vid ett besök nyligen i mina hemtrakter i Ångermanland passade jag på att besöka Västernorrlands Länsmuseum i Härnösand. Museet, som tidigare hette Murberget, hade en trevlig utställning i nedre planet med en översikt över länets äldre historia där rikligt med arkeologiska fynd fanns utställda.
Den numismatiskt intresserade kunde speciellt glädja sig att vikingakatten från Rossvik, Nora, fanns utställd. Denna skatt hittades 1946, och bestod [enligt Sveriges Mynthistoria – Landskapsinventeringen, Ångermanland (1983)] av 338 hela och 17 fragmentariska mynt, samt två armringar och några smärre silverobjekt. I ”Landskapsinventeringen” nämns att 22 av mynten var ”imitationer eller obestämda”.
Den beskrivande texten i anslutning till den utställda skatten var tyvärr mycket knapphändig, och upplyste endast om att de flesta mynten var tyska och engelska.
Sedan 1983 har de skandinaviska vikingatida mynten bearbetats av Brita Malmer. I hennes The Anglo-Scandinavian Coinage (1997) får vi upplysningen att 6 av mynten i skatten skall klassas som sådana. Två av dessa är säkra Sigtunamynt av stampkombinationerna 220.1306 och 443.1122. Dessa kan också återfinnas som nr 210 och 430 i Malmers Sveriges Mynthistoria – Vikingatiden (2005).
Visst är det trevligt när myntskatter finns till beskådan även på de regionala museerna utanför Stockholm!

/rossvik_1_img_6806.jpg

/rossvik_2a_img_6804.jpg

 

Trevligt, mycket trevligt!

8 sep 2019

Igår var det myntmässa. Gorgon hade, som traditionen kräver, satt sig bakom ratten och tagit sig till Norrköping. Denna mässa har nu blivit en trevlig årlig tradition, och årets mässa var i mångt och mycket en repris av förra årets – bra uppslutning av såväl utställare som besökare, och ett bra och varierat utbud av numismatiska objekt i alla prisklasser. Strax efter lunch hade arrangörerna räknat in drygt 130 betalande besökare, vilket får betraktas som ett bra utfall.
Gorgon hittade denna gång inget till medeltidssamlingen, men lyckades komplettera sitt numismatiska bibliotek med ytterligare några publikationer i ämnet. Och mången trevlig pratstund med likasinnade samlare från större delen av landet blev det också!
Arrangörerna skall ha en eloge för arrangemanget – det ligger mycket arbete bakom en sådan här mässa. Gorgon ser fram emot ett besök 2020.

/norrkoping_2019_p1010296.jpg

Medeltidsmynt och litteratur på MISAB 33

2 sep 2019

Så har katalogen till MISABs 33:e auktion anlänt. Denna gång med ett ovanligt bra utbud av de riktigt eftertraktade ”svåra myntherrarna”. För mången medeltidssamlare är den ”kompletta regentlängden” (ett mynt från varje medeltida myntherre) ett högt prioriterat mål – ouppnåeligt för de flesta, men ändå ett mål. Ni vet hur det är; ”sikta mot stjärnorna, så kanske du i alla fall når trädtopparna”.

Visst är prisbilden på de sällsyntare medeltidsmynten hindrande för de flesta samlare, men jämfört med eftersökta moderna mynt, t.ex. dukater och riksdalrar, så är medeltidsmynten billiga i förhållande till sin raritet. Det handlar som vanligt om tillgång och efterfrågan. Betydligt färre samlare är fokuserade på det medeltida materialet, vilket – i alla fall tills vidare – är prisdämpande.

Nåväl – åter till MISAB 33; på denna auktion erbjuds ett tillfälle att komplettera ”regentlängden” med några riktigt rara objekt:

Anund Jakob, LL 15. Ett mycket vackert exemplar – ett av de bäst bevarade – och med den allra bästa proveniensen: Samling Bonde på Ericsberg.

Johan Sverkersson, LL III:4. Ett vackert exemplar av typen med fågelhuvud. Perforerat men tilltalande.

Birger Magnusson, penning LL XXIII:2 och obol XXIII:10. Penningarna är rara, och många exemplar är inkompletta eller skadade (som detta, som ändå är komplett – om än reparerat). Obolen är ytterst rar och detta exemplar är ovanligt bra bevarat.

Interregnum 1465–67: Örtug, LL 1, utgiven av någon av riksföreståndarna under denna korta period då Sverige saknade erkänd kung. Bra proveniens: Ex Rolf Sjöberg.

Ytterligare ett mycket rart mynt förtjänar ett ”hedersomnämnade”:

Penning LL I:B:4. 1200-talets första decennier (Sverker Karlsson eller Erik Knutsson). Penning Nyköping. Mycket rar.

Till ovanstående lista kan sedan adderas några mycket sällsynta objekt:

Magnus Ladulås, penningar LL X:4d och XVIII:C:3. Båda rara och i ovanligt bra kvalitet.

Erik av Pommern, Abo typ II, LL 9a. Mycket sällsynt variant av denna mynttyp från Åbo.

Som framgår av ovanstående, så är MISABs höstauktion ett gyllene tillfälle till förvärv av exklusiva medeltida rariteter.

Och som om detta inte vore tillräckligt, så utbjuds den första delen av Björn-Otto Hesses numismatiska bibliotek. 71 sällsynta och eftersökta publikationer! Ett unikt tillfälle att komplettera det numismatiska biblioteket med objekt som inte säljs var dag.

Vi ses på auktionen!

/misab-33.jpg

Höstens myntmässor 2019

3 aug 2019

Fortfarande råder sommarstiljte på den numismatiska fronten, men hösten kommer i sinom tid och med den ett antal numismatiska aktiviteter. Höstens myntauktioner blir det säkert anledning att återkomma till när katalogerna publicerats.

Redan nu är dock tre myntmässor noterade i den numismatiska kalendern. Myntmässorna är utmärkta tillfällen att träffa likasinnade och att botanisera bland numismatiska objekt i alla prisklasser. Tillsammans med auktionerna och myntklubbarnas möten utgör myntmässorna hållpunkterna i myntsamlarens kalender. Är du samlare eller bara numismatiskt intresserad, och inte ännu besökt en mässa, så är det absolut dags. Du kommer inte att ångra dig!

7 september. Norrköping.

21 september. Lund.

5 oktober. Borlänge.

Bara att boka in i kalendern!

Nytt prisrekord (?) på en Olofpenning av EDEDO-typ

3 jul 2019

På en auktion idag i England (DNW auktion 159) klubbades idag, som utrop 364, en penning från Olof Skötkonung med barbariserade inskrifter för hela 1900 GBP, vilket med dagens valutakurs och köparprovision 24% blir drygt 27600 SEK. Detta är möjligen det högsta pris som hittills betalats för en penning av den ganska vanliga EDEDO-typen (den brukar kallas så, eftersom inskriften oftast börjar med denna bokstavskombination). Detta trots att myntet inte var katalogiserat som Olof Skötkonung, utan helt anonymt som Anglo-Scandinavian Imitation!

(Man kan ju alltid spekulera i vad slutpriset skulle blivit om den fått en korrekt beskrivning - "Olof Skötkonung" - i katalogen?)

Rent generellt så verkar intresset för sigtunamynten från Olof och Anund vara stigande - och därmed även priserna. Redan för ett år sedan kunde Gorgons blogg rapportera om häpnadsväckande höga klubbslag på två ”reguljära” Olof-penningar (d.v.s. med Olofs namn), och på MISAB 32 nåddes nyligen en ny toppnotering på en penning från Anund Jakob. På samma auktion noterades även ett mycket högt pris på en barbariserad penning på fyrkantig plats (nr 245: 38000 SEK plus påslag = 45125 SEK) – även det troligen ett rekord.

Det skall bli mycket intressant och se om denna trend håller i sig! Jämfört med många moderna mynt så är de svenska vikingatida och medeltida mynten mycket lågt värderade. Det anser i alla fall Gorgon!

/ededo-dnw-2019-07-03.jpg

 

En underbar bok!

29 jun 2019

Numismatiken brukar benämnas ”historisk hjälpvetenskap”. Studier av modernare mynt tillför kanske inte så mycket till vår kunskap om historien, men när det gäller äldre tider, då tillgången på samtida skriftliga källor är begränsad eller obefintlig, kan myntfynd och mynten själva med sitt bildspråk ge oss värdefull information om politiska och ekonomiska skeenden.

I en nyutkommen bok ger oss Monica Golabiewski Lannby, med utgångspunkt från ett unikt gravfynd i Skänninge, nedlagt runt år 1200, en inblick i den tidigmedeltida historien. Boken kan sägas bestå av två ganska fristående delar: en del som kort sammanfattar det (lilla) vi vet om den svenska historien under sent 1100-tal, och en del som ganska ingående beskriver de mynt som hittades i graven i Skänninge.

Boken är har en mycket tilltalande layout. Texten är lättläst och, till skillnad från många andra böcker om numismatik, befriande fri från fotnötter. Istället finns en bra litteraturförteckning i slutet på boken för den som vill fördjupa sig i ämnet.

Monica presenterar också, med utgångspunkt från kungabildens attribut, en ny typindelning av dessa mynt – enligt min åsikt mera logisk än de tidigare publicerade katalogerna om Knut Erikssons mynt. I boken illustreras denna nya typindelning med inte mindre än 46 olika mynt. Och ändå påpekar författaren att det finns ytterligare varianter utöver dessa. Av detta kan man förstå att Knuts myntning i Svealand var mycket omfattande. (Som jämförelse kan nämnas att till samme kungs myntning i Lödöse har troligen endast fyra stampar använts.)

Boken rekommenderas varmt till såväl den redan ”medeltidsfrälste” som till den myntintresserade som inte (ännu) förstått medeltidsmyntens tjusning.

Köp den! Läs den!

Mer information om boken hittar du här.

Proveniens: Ex Bonnier 1906 (1)

30 maj 2019

När jag nyligen diskuterade mynt med en samlarvän, så konstaterade han att ”många bättre mynt kan spåras till äldre kända samlingar”. Även om undantag finns, så har han en poäng. Jag skrev nyligen om efterarbetet när auktionen är över och något eller några objekt kunnat läggas till samlingen. En av de viktigaste och trevligaste sakerna man kan ägna sig åt är proveniensjakt. Att spåra ett mynt till en äldre samling innebär också att risken för att myntet är en modern förfalskning kan undanröjas (även om detta inte är något stort problem när det gäller svenska medeltidsmynt). Men minst lika viktigt är att proveniens i någon av de större kända samlingarna ofta har en positiv inverkan på priset. Proveniensundersökningar kan dock vara rätt så tidskrävande - avsätt några timmar (per mynt!).

Ibland kan proveniens fastställas genom handskrivna noteringar om köpare i äldre kataloger, men kataloger med sådana noteringar är sällsynta. Det finns dock några få kataloger från tidigt 1900-tal med bra illustrationer; Bruun 1914 är väl det mest kända exemplet. En annan katalog som är intressant är Bonnier 1906 (Holmberg auktion 69). Här är avbildningarna inte fotografiska, utan tecknade. Teckningarna är dock av god kvalitet, och aspekter som plantsens form, skador och svagpräglingar har återgivits på ett bra sätt. Identifiering av mynt kan ofta göras med stor säkerhet.

Jag tänkte därför inleda en liten serie blogginlägg med mynt som kan spåras till Bonniers samling. Vi börjar med det nyaste förvärvet: en penning med krönt huvud, inköpt på MISAB 30. Ett svårt mynt. LL XXXII:6b; Malmer KrHYIIId. Malmer (1980) noterar endast 7 kända exemplar; fem i fynd, samt ett i Antells samling och ett i Sven Svenssons samling. Lagerqvist 1970 väljer att avbilda just Bonniers exemplar (tecknat).

Det exemplar som här avbildas är alltså identiskt med Bonnier 1906, nr 172, men även med det ex som avbildas som LL XXXII:6b.

/ex_bonnier_1.jpg

 

Anund Jakobs vår

15 maj 2019

Även om ”vårterminen” inte är helt avlutad (det återstår några myntklubbsmöten och några få auktioner att bevaka), så är det kanske dags att summera intrycken av första halvåret 2019. Ett spännande och (ekonomiskt) utmanande halvår.

MISAB 20 bjöd på ett ovanligt bra utbud av medeltida mynt. Ett par mycket rara objekt, och en del ovanligt vackra och trevliga. Auktionen har kommenterats i ett tidigare blogg-inlägg.  FriMynt är nog ändå vårens höjdpunkt! Mycket trevlig tillställning, där timmarna bara rusar iväg medan man dels jagar fynd på mynthandlarnas brickor och dels tar igen sig med en varm korv och en kaffe i fikahörnan. Dagen efter FriMynt bjöd MISAB på två mindre auktioner i Malmö – den ena med vikingatema. Här slogs ett nytt rekord för svenska vikingatida mynt, då en enastående vacker penning från Anund Jakob klubbades för 530.000 SEK (+18,75%).

Anund Jakobs sällsynta och eftersökta penningar satte sin prägel på andra kvartalet 2019; tre exemplar med ANUNDS NAMN utbjöds till försäljning inom en tidsperiod på endast en månad! Så många av dessa rara mynt har aldrig tidigare bjudits ut under en så kort period. Här förtecknas försäljningarna i kronologisk ordning.

LL 10: TRADERA auktion 2019-04-25. Ett perforerat och rengjort exemplar med stora kantskador. Myntmästare THORMOD. (Klubbades för 20.500 SEK.)

LL 1: MISAB auktion 32. 2019-04-28. Ett praktexemplar. Tidigare KMKs utställningsex (och därmed rengjort)! Myntmästare ULAH. (Nytt prisrekord: 530.000+18,75%=629.375 SEK.)

LL 8: WCN auktion 72. 2019-05-11. Ett ganska risigt ex slaget av myntmästaren CASTRA. (Klubban föll vid 32.000 PLN, vilket med påslag 15% och aktuell valutakurs blir ca 93.000 SEK.)

Gorgons egen samling har hittills utvecklats väl under 2019. Ett par mycket sällsynta har kunnat inköpas. Två av dessa visade sig vid närmare studium ha en förnämlig proveniens, nämligen Bonnier 1906. Sådant gläder en samlare!

Tyvärr meddelas att det inte blir någon myntmässa i Olofström detta år. Tråkigt tycker Gorgon, som flera gånger besökt denna mässa, och alltid hittat något att ta med hem. Och en ursäkt för att dra till de södra regionerna av landet i juli månad är ju aldrig fel. Gorgon hoppas på ett ”återupplivande av mässan 2020.

Nu tar Gorgon snart sommarpaus från numismatiken. Men ett och annat blogg-inlägg blir det säkert om vädrets makter beslutar om en regnig sommar.

← Äldre inlägg