Ungdomssynder
Gorgons hemsida och blogg är ju, förutom nyhetsrapportering från auktioner och mässor, starkt fokuserad på medeltida mynt och numismatisk litteratur – områden som varit fokus för mitt samlande i drygt 30 år. Dock finns en förhistoria även i mitt fall. Mitt samlande började redan på 1960-talet, och då var det olika årtal av de då cirkulerande mynten som skulle samlas i kompletta årtalsserier. De flesta årtalsserierna blev aldrig kompletta, då t.ex. femöringarna 1910 och 1927 av krasst ekonomiska skäl var ouppnåeliga för en grabb som inte ens fyllt tio. I början av 1970-talet blev plötsligt alla intresserade av våra nyare kopparmynt med präglingsfel i form av större eller mindre klumpar i präglingen. Så naturligtvis skulle även jag jaga dessa! Och det fanns ganska många av dessa mynt i omlopp. Även andra felpräglingar som dubbelpräglade bokstäver och siffror jagades med stor entusiasm av Gorgon.
Hur som helst så falnade ganska snart mitt intresse för denna typ av mynt, och helt andra områden seglade upp som prioriterade. Men jag har fortfarande kvar en del av mina tidigare samlingar. Martin Wettmarks nyutkomna bok om sitt samlande fick mig att ta en titt på de tidigare ”synderna”.
Bland de mynt som låg i lådorna fastnade jag för två enkronor som avbildas nedan. Den ena från 1939 med en mycket kraftig stampspricka på frånsidan (från F till D i ordet FOSTERLANDET). Mynt med små stampsprickor är ju inte direkt ovanliga, men detta mynt är extremt. Man kan se hur de två stamphalvorna faktiskt är förskjutna i förhållande till varandra. Kanske sprack stampen just när detta mynt präglades?
Det andra myntet är även det en enkrona, men i detta fall från Gustaf VI Adolf. Det märkliga med detta mynt är att en del av frånsidans prägling är mycket svag eller saknas helt. Myntet är av silver, och myntmästarmärket U daterar den till 1961-1968. Årtalet saknas dock nästan helt - endast siffrorna 19 kan mycket svagt skönjas. Det bör påtalas att myntet definitivt inte utsatts för åverkan. Vill minnas att jag någonstans läst (Myntkontakt? Skandinavisk Numismatik?) att stamparna under vissa förhållanden kunde råka ut för att fördjupningarna i stampen fylldes av smuts och små metallpartiklar, som genom präglingen ”härdades” och till sist blev så hårda att upphöjda detaljer på myntet helt enkelt inte präglades. Exempel som gavs på detta var t.ex. att myntmästarmärket på öresmynten i silver från 1940-talet ibland är mycket svagt utpräglade eller t.o.m. helt saknas. Att detta fenomen skulle finnas även på Gustaf VI Adolfs mynt verkar inte ha noterats. Någon vanlig svagprägling är det definitivt inte frågan om, då övriga delar av myntet, liksom hela åtsidan, är normalt utpräglad. Notera t.ex. att myntets upphöjda kant är bra utpräglad runt hela diametern – även på frånsidan.
Om någon expert på felpräglingar har något att tillägga, så välkomnas alla kommentarer!
